Magnus Simonsson
Erik Nordblad
Dela denna sida med andra!
Webbplatsen är utvecklad av SpaceLoops
Hur argumenterar en rojalist?
På Rojalistiska Föreningens hemsida www.rojf.se återfinns dels en sida med "Viktiga argument för monarki" och dels en sida med titeln "Ordföranden har ordet" som är en längre text som argumentsidan ordagrant bygger på.
Under rubriken ”Ordföranden har ordet” skriver Patrik Åkesson:
Dagens diskussion om svensk monarki har ingen eller ringa förankring i verkligheten. Republikförespråkare pekar på det odemokratiska i rätten att ärva ett ämbete eller att monarkin är ett dyrbart statsskick. Detta sker utan att man redovisar vad motsatsen skulle innebära för demokratin och statskassan. Därför är argumenten ihåliga.
Om då argumenten för republik skulle vara ”ihåliga”, låt oss då se hur välsammanhängande de sju argument som Rojalistiska Föreningen har sammanställt är.
1. Monarkin i Sverige är ett väl fungerande statsskick som samverkar med demokratin. Den politiska makten ligger hos riksdagen då ”all makt utgår från folket”.
Intressant ord här: ”samverkar”. Monarkin är inte i sig då demokratisk men den kan tydligen samverka med demokratin. Sverige har ett kompromissystem som gynnar monarkin/kungafamiljen men det kan per definition inte göra Sverige mer demokratiskt. Om det här utgår från tanken att kungafamiljen är opolitiska representanter som alla kan vända sig till, då borde kungamakten också vara utrustad med någon form av befogenheter. Det hade dock visat hur otidsenlig institutionen verkligen är, så ingen propagerar på allvar för att kungafamiljen skall få utökade politiska befogenheter – eller?
Ordförande Åkesson skriver vidare :
Har då kungen ingen politisk makt? Makt kan utövas på olika sätt. Beroende på det sätt som statschefen utövar sitt ämbete kan han sägas utöva en viss makt inte minst som opinionsbildare. Detta är inte fel utan måste ingå i var och en svensks demokratiska rätt att få ha en åsikt och dessutom att få uttala den.
Vad Patrik Åkesson med sina vaga formuleringar helt missar eller väljer att bortse ifrån är att den funktion kungen har inte är ”var och ens svensks demokratiska rätt”. Han har apanage och mediauppbackning som gör att hans opinionsbildning inte sker med riktigt samma förutsättningar som alla vi andras – men Rojalistiska Föreningen verkar vilja att han utnyttjar denna maktställning.
2. Monarkin vilar på en tusenårig tradition och är ett arv som måste
bevaras.
Vi har haft träldom, statarsystem, och kyrkoplikt men vi har lagt de här sakerna bakom oss och gått vidare mot jämlikhet och personlig valfrihet. Rojalistiska Föreningen säger inte här varför monarkin måste bevaras, bara att vi helt enkelt måste – vilka också var ungefär samma argument som användes för träldom, statarsystemet och kyrkoplikten: ”Vi har haft det här under århundraden och därför måste det bevaras.”
Kan någon nämna ett tillfälle när det svenska kungahuset direkt bidragit till en positiv förändring för majoriteten av den svenska befolkningen under de senaste tvåhundra åren? Däremot kan vi under samma period i kungahuset hitta motstånd mot allmän rösträtt, sympati för odemokratiska statsskick i andra länder, otidsenlig kvinnosyn med mera.
3. Arvsrätten är en garanti för att den historiska förankringen skall bibehållas.
Enligt ovan så är det då kungens DNA som borgar för vi har en historisk förankring i statsskicket. Om det då skulle visa sig att kronprinsessan Victoria har en annan biologisk fader än kungen eller om det blivande kungaparet skulle drabbas av barnlöshet och skulle överväga adoption – påverkar det monarkins existensberättigande? Vi lever på 2000-talet men det krävs rätt gener för att man skall få bli statschef i Sverige – det känns som ekon från medeltiden eller värre. En intressant fråga till Rojalistiska Föreningen: Om Victoria och Daniel Westling väljer att avstå från att skaffa barn, utföra en abort eller adoptera – är det val som de får göra utan att det behöver diskuteras av andra? Varför skall en enskild familjs förökning vara av intresse för politiker, organisationer, media och befolkningen i övrigt?
4. Tronarvingen fostras och skolas från första början till att bli en bra statschef utan politiska förtecken.
Med all respekt så är det svårt att ta ovanstående på allvar. Vem väljer/utser då de som är med och skolar och formar våra blivande statschefer? Att en enskild familj omgiven av släkt, vänner, gamla skolkamrater, jaktlagsmedlemmar och rådgivare i generation efter generation skall representera de värderingar som en hel nation rymmer är orimligt. Sanningen är att vi inte vet vilka politiska värderingar vår statschef har och då eventuellt verkar för – de torde dock inte förändras även om majoriteten av befolkningen uppvisar en annan åsikt. ”Från första början” visar också på det cyniska spelet med en enskild människas liv – barnet som föds in i den gyllene bur som den svenska kungafamiljen faktiskt är, får en uppväxt som då bara har ett möjligt mål, oavsett vad barnet själv vill eller passar för.
5. Kungen blir därigenom en viktig samlande symbol för hela nationen. Kungens meriter för det högsta ämbetet blir därigenom sannolikt större än en politikers.
Kungen blir en viktig samlande symbol för de som vill behålla monarkin – alla andra tvingas acceptera ett odemokratiskt system där de inte kan välja sin statschef och tvingas vidare att subventionera detta genom sina skattepengar. Sedan är det ett minst sagt märkligt sett att se på kompetens. Kungen fostras till att bli kung, därigenom blir han tydligen en symbol för hela nationen, slutligen blir han därför mer kompetent än en folkvald representant att vara Sveriges statschef. Om det sker (som det gjort i historien och som det kommer att ske i
framtiden) att något av de här leden brister? Det finns en försvarlig mängd med godtycklighet i ett monarkiskt system. Om en blivande kung/drottning skulle uppvisa tydliga brister, odemokratiska värderingar eller inkompetens inför uppgiften att representera Sverige – vad återstår då? Att hoppas på att nästa generation i familjen blir en bättre statschef om fyrtio år?
6. Monarkin är ett billigt statsskick.
Det spelar ingen om roll om monarki, teokrati, oligarki eller diktatur är billigare än fullständig demokrati. Att definiera människovärde, lämplighet eller begränsningar i medbestämmande utifrån kostnadseffektivitet är cynism. Rojalistiska Föreningens ordförande för ett par gånger fram att republikförespråkare inte tydligt redogör för kostnaderna av en övergång från monarki till republik. Låt oss se hur tydlig han själv är när det gäller siffror under nästa punkt.
7. Den goodwill som monarkin innebär för Sverige är svår att beräkna i pengar. Undersökningar har dock redovisat att det sannolikt handlar om ett värde som mångfalt överstiger de kostnader som kan hänföras till monarkin.
Det torde vara svårt att få det mer otydligt än ovanstående – var är siffrorna som han efterlyser från andra? Vi är i alla fall villiga att erkänna att det inte handlar om pengar utan om att få ha en demokratisyn som utgår från att alla har samma värde och att avskaffande av monarkin i så fall får kosta om det krävs det. Att kungafamiljen ens skulle innebära ett kraftfullt marknadsföringstillskott utgår från en pyramidsspelsteori – det vill säga att vi förutsätter att vi får positiva marknadsföringseffekter genom att vi har ett kungahus men att vi inte går på samma knep själva. Köper svenska företag fler holländska varor för att den holländska kungafamiljen medföljer handelsdelegationen? Väljer vi thailändska varor även om de är dyrare och/eller sämre på grund av att deras kung bjuder våra företag/politiker på middag? Ingen torde svara ”ja” på detta. Däremot har vi förhoppningen att holländare och thailändare och alla andra blir imponerade av vår kungafamiljs närvaro och därför köper fler svenska varor och tjänster. Möjligtvis så gynnas svenska och tyska skandaltabloider och diverse hovreportar av kungafamiljens liv och leverne men det känns inte så angeläget att subventionera dem med svenska skattemedel. Om vi då ser på effekten hos enskilda personer så får vi som svenskar fråga oss: hur många av oss har åkt på semester till Belgien och handlat där för att de har monarki? Kan någon nämna ett land som vi fått en mer positiv bild av för det är en monarki istället för en demokratisk republik? Saudiarabien jämfört med Frankrike kanske?
Avslutningsvis kan vi konstatera att orden ”sannolikt” förekommer i två av argumenten men att Rojalistiska Föreningen nog borde ha använt dem i de flesta av sina påståenden.
Argumenten för monarki utgår från subjektivt emotionella argument, tillbakablickanden, antaganden och kompromisser. Argumenten för republik utgår från fakta, framåtblickande och en helt demokratisk människosyn.
Vi har skickat nyhetsbrevet till Rojalistiska Föreningen och det skall bli intressant att se ifall de vill/kan gå i svaromål.
Kungens bilpark
Som ett lite kuriosatillägg till en formulering hos Rojalistiska Föreningens hemsida: Republikaner vill i debatten gärna ge sken av att dessa pengar stoppas direkt i kungens ficka. Det är naturligtvis inte så utan anslagen går till största delen till underhåll av de kungliga slotten och till anställdas löner, representation m.m. Det stämmer att majoriteten av pengarna går till ovanstående men de har också räckt till:
- 1 BMW M3 CLS
- 1 Ferrari 456 MGT
- 1 Volvo PV 60
- 1 De Tomaso Pantera
- 1 AC Cobra
- 1 Porsche 911 Carrera
- 1 Porsche 911 Targa
- 1 Ford Mustang Shelby*
Ovanstående (en del av dem är avställda) fordon är enbart de bilar som är ställda på kungen personligen, så ett antal miljoner av våra skattepengar går onekligen rakt ned i kungafamiljens fickor.
* Från Svenska Dagbladets granskning av kungafamiljens
ekonomi från den 21 juni i år.
Skriv kommentar
Jodå, vi finns.Och vi behöver din hjälp.
Känner du att du på något sätt vill bidra med din hjälp, tid eller kunskap så hör av dig till oss på david.hesslefors@repf.se
Magnus Simonsson
Erik Nordblad
Webbplatsen är utvecklad av SpaceLoops och drivs av SpaceLoops CMS v.2.7.1